logo

Ett digitalare kulturarv

Digisams verksamhet 2011-2015

13 Juridik

Digisams bedömning
Ett fördjupat juridiskt arbete inom olika avtalsområden är av vikt för att öppna upp och tillgängliggöra en ökad mängd kulturarvsinformation. Behovet av juridiskt stöd till kulturarvsinstitutionerna är och kommer att vara fortsatt stort. För att brett förankras, i de för kulturarvsområdet specifika frågorna, bör det juridiska stödet placeras inom ramen för den föreslagna samverkansfunktionen för digitalisering av kulturarvet.

Digisams förslag
Ett samordnat juridiskt stöd inrättas med uppgift att löpande bistå kulturarvsmyndigheterna och institutionerna i frågeställningar om främst upphovsrätt och angränsande lagstiftning i relation till lagring, bevarande, tillgängliggörande och användning av digital kulturarvsinformation.

I uppdraget till RA att inrätta ett samordningssekretariat för digitalisering ingick att sekretariatet skulle arbeta med och informera medverkande myndigheter och institutioner om de juridiska frågor som är kopplade till digitalt bevarande och tillgängliggörande, främst upphovsrättsliga frågor, upphovsrättslagen (1960:729). Vid de inledande mötena med Digisams medverkande myndigheter och institutioner framförde flertalet att juridiken var det mest angelägna området att få klarhet i. Det är bara en handfull av institutionerna som har egen juridisk kompetens. Resterande är hänvisade till att köpa sådan kompetens externt.

I de samlingar och arkiv som myndigheterna och institutionerna förfogar över finns material som är, eller kan vara, skyddat och som kräver dagliga ställningstaganden rörande användarvillkor. Digisam har under sin verksamhetsperiod aktivt verkat för att bringa större klarhet i de upphovsrättsliga frågeställningarna och underlätta licensieringsförfarandet för medverkande myndigheter och institutioner. Från såväl Digisams medverkande myndigheter och institutioner som upphovsmannahåll efterfrågas ett fortsatt arbete med bl.a. avtalslicenslösningar för upphovsrättsligt skyddad text, musik, ljudupptagning och film. Dessutom söker myndigheter och institutioner löpande vägledning även rörande andra juridiska frågor kring digitalt kulturarv som t.ex. personuppgiftslagen (1998:204), PSI (2010:566) och offentlighet och sekretess, OSL (2009:400). Det kan i sammanhanget nämnas att Digisam omnämndes som värdefull resurs och forum för samverkan i PSI-utredningens betänkande (SOU 2014:10)Ett steg vidare - nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar.

Den 1 november 2013 trädde förändringar i upphovsrättslagen i kraft. Förändringen innebar bl.a. en ny möjlighet att träffa avtal utifrån en s.k. generell avtalslicensSedan den 1 november 2013 finns en s.k. generell avtalslicens som kan användas för nyttjande som de avtalsslutande parterna kommer överens om så länge det handlar om storskalig och avgränsad användning.. Med utgångspunkt i detta fattade Digisams styrgrupp, efter förslag från samordningssekretariatet, beslut om att tillsätta en avtalsgrupp och en referensgrupp för att utarbeta förslag till en modell för ett avtal baserat på avtalslicenser. Avtalsgruppen har varit en partssammansatt grupp med representanter från ett antal av Digisams medverkande myndigheter och institutioner samt den kollektiva förvaltningsorganisationenOrganisation skapad av upphovsmannastyrda intresseorganisationer, vars uppgift är att förvalta medlemmarnas ekonomiska upphovsrätt genom att ingå avtal med användare och bevaka att upphovsmännens intressen på andra sätt tillgodoses. Vissa kollektiva förvaltningsorganisationer bevakar även rättighetsinnehavares intressen och rättigheter. Exempel på kollektiva förvaltningsorganisationer i Sverige är ALIS, Bildupphovsrätt och STIM. Bildupphovsrätt i Sverige. Referensgruppen bestod av bl.a. operativt verksamma bildarkivarier med erfarenhet av bildhantering på arkiv och museer.

Den 29 oktober 2014 trädde en ny inskränkning om s.k. herrelösa verk i kraft, en inskränkning som huvudsakligen gäller för Digisams medverkande myndigheter och institutioner. Som nationellt ansvarig myndighet för registreringen av herrelösa verk utsågs Patent- och Registreringsverket (PRV). Digisam har under verksamhetsperioden medverkat till att knyta kontakt mellan kulturarvsinstitutionerna och PRV samt aktivt bidragit i de diskussioner som har förts om hur registreringen praktiskt bör gå till.

I övrigt har Digisams övergripande mål varit att tillgodose kulturarvsområdets behov av stöd och riktlinjer när det gäller juridiska frågor vid webbpublicering av digitaliserat upphovsrättsligt skyddat material samt att utarbeta en rekommendation med avtalstext och prislista för enskilt bildavtal, med stöd av den generella avtalslicensen och avtalslicensen för arkiv och bibliotek. En viktig uppgift har även varit att sammanställa avtalsmallar och andra juridiska stöddokument.

13.1 Grundvillkor för enskilda upphovsrättsavtal om nyttjande av skyddat bildmaterial

Det praktiska arbetet med att ta fram grundvillkor för enskilda upphovsrättsavtal inleddes i slutet av 2013 vid ett möte på Tekniska museet. Deltagare var Digisam, ett antal kulturarvsinstitutioner, några externa experter med erfarenhet från upphovsrättsliga perspektiv på kulturarvsinstitutionernas bildsamlingar samt en representant för den kollektiva rättighetsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige.

Den referensgrupp som tillsattes med representanter från olika kulturarvsinstitutioner hade till uppgift att identifiera institutionernas behov, hur den dagliga användningen av bilder såg ut och vilka önskemål som fanns för framtiden. De underlag som arbetades fram av referensgruppen lades till grund för den partssammansatta avtalsgruppens arbete med förslag till grundvillkor för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutionernas nyttjande av skyddat bildmaterial.

Förslaget till grundvillkor fastställdes av Digisams styrgrupp i september 2014.

Grundvillkoren innehåller bland annat bestämmelser om användningsrättigheter till bildmaterial, i form av exemplarframställningRätten att framställa exemplar av ett verk ingår i upphovsmannens ensamrätt. Exemplarframställning eller kopiering av ett verk handlar om både direkt och indirekt exemplarframställning. Direkt exemplarframställning är det när man exempelvis fotokopierar eller skannar ett verk. Att framställa indirekta exemplar är det istället fråga om när det finns ett mellanled. Rätten att framställa exemplar av ett verk gäller verket i dess helhet eller delar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod det sker. och tillgängliggörande för allmänheten. Grundvillkoren tar även upp olika fria nyttjanden, hur länge de enskilda avtalen ska gälla och en möjlighet för parterna att utvärdera innehållet efter viss tid.

Grundvillkoren bygger på en s.k. avtalslicensordning som innebär att en kollektiv förvaltningsorganisation på upphovsrättens område genom en bestämmelse i upphovsrättslagen kan företräda samtliga berörda upphovsmän som är verksamma i Sverige. Avtalslicensordningen gäller enbart storskalig och väl definierad användning av upphovsrättsligt skyddade verk. Även de som inte är medlemmar i den kollektiva förvaltningsorganisationen omfattas. Om någon enskild upphovsman inte vill omfattas av de avtalslicensbaserade villkoren får denne meddela särskilt förbud mot användning. På kulturarvsområdet finns det en särskild bestämmelse om avtalslicens som gäller för arkiv och bibliotek. Genom den generella avtalslicensbestämmelse som trädde i kraft den 1 november 2013 har avtalslicenssystemet på kulturarvsområdet i praktiken utvidgats till att även omfatta delar av museernas upphovsrättsliga användning.

För att hålla samtliga 24 berörda kulturarvsinstitutioner informerade har, förutom information på hemsidan, två större sammankomster arrangerats.

13.2 Vägledningen om upphovsrätt och angränsande lagstiftning

Digisams Vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning är tänkt att vara ett praktiskt och användbart verktyg för institutionerna i dagliga juridiska överväganden.

Den innehåller en beskrivning av upphovsrätten, skillnaden mellan fotografisk bild Om ett fotografi inte anses var tillräckligt unikt och självständigt att det kan anses vara ett fotografiskt verk, är det ändå alltid skyddat i upphovsrättslagen som fotografisk bild. och fotografiskt verkDet som avgör om ett fotografi är att anse som ett fotografiskt verk är om fotografen själv, eller annan som får anses vara upphovsman, vidtar olika åtgärder för att skapa just ett verk. Det kan handla om särskild ljussättning, vinkel eller ett personligt uttryckssätt. , offentliggjorda verk, kulturarvsinstitutionerna som rättighetsinnehavareRättighetshavare eller rättighetsinnehavare kallas den som har övertagit upphovsrätten till ett verk från upphovsmannen eller annan rättighetshavare. Det kan handla om efterlevande som genom arv eller testamente har övertagit upphovsrätt från den avlidne upphovsmannen. Det kan även handla om en kulturarvsmyndighet -institution eller annan som genom gåva eller avtal har förvärvat upphovsrätten till ett skyddat verk., reglerna om allmänna handlingar, vad som gäller för människor på bild, checklista för upphovsrätt och användning av sociala medier samt fem olika rekommenderade avtalstexter. Som bilaga till den juridiska vägledningen finns även ovan beskrivna grundvillkor.

13.3 Avtalslicenser i praktiken

Inom ramen för arbetet med avtalslicenser har två pilotprojekt initierats. Det första genomfördes efter det att grundvillkoren fastställts, med syftet att genom en fördjupad studie och en tillämpning testa hur villkoren skulle fungera i praktiken. Viktiga frågor att få svar på var vilka specifika typer av bildanvändning som ett enskilt bildavtal behöver reglera, hur pass mycket tid som krävs för att administrera ett sådant avtal och om det finns en gemensam grund för kostnadsberäkning. Deltagande myndigheter var RAÄ och Nationalmuseum. Pilotprojektet resulterade bland annat i tillsättandet av en gemensam förhandlingsdelegation.

Det andra pilotprojektet genomfördes för att utreda kulturarvsinstitutionernas behov av användning av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial i sociala medier. I projektet diskuterades också möjligheterna att bereda tillfälle för tredje man att få använda institutionens bildsamlingar på olika sätt. Även frågan om CC-licenser diskuterades. Deltagande myndigheter var RAÄ, Nationalmuseum och Nordiska museet. Pilotprojektet resulterade bland annat i genomförandet av ett större bildseminarium i april 2015.

De båda pilotprojekten har gett värdefulla bidrag till bildavtalsförhandlingarna.

13.4 Förhandlingar om kostnad och rapportering för enskilda bildavtal

I januari 2015 inleddes förhandlingar om bland annat kostnaden för enskilda avtal om bildanvändning på kulturarvsinstitutionerna enligt de fastställda grundvillkoren.

Förhandlingar har under våren och hösten 2015 förts mellan den kollektiva förvaltningsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige och den förhandlingsdelegation som Digisams styrgrupp tillsatte vid möte den 8 september 2014.

Den 19 oktober 2015 fastställde Digisams styrgrupp den framförhandlade rekommendationen om avtalslicens för bilder som därefter undertecknades av Björn Jordell, riksarkivarie samt Digisams ordförande och Mats Lindberg, VD för Bildupphovsrätt i Sverige.

14 Digital produktion