logo

Ett digitalare kulturarv

Digisams verksamhet 2011-2015

15 Audiovisuella samlingar

Digisams bedömning
Vid många av Digisams medverkande myndigheter och institutioner finns betydelsefulla audiovisuella material. Vid bara ett fåtal finns kompetens och tekniska resurser för professionell förvaltning och digitalisering av sådana material.

Inspelningar som ligger på äldre tekniska bärare där informationen snart går förlorad om inget görs bör särskilt prioriteras för digitalisering. Särskilda insatser krävs för att rädda unikt material på magnetband.

Digisams förslag
Kungl. Biblioteket ges i uppdrag att ansvara för att en ökad samverkan kring digitalisering av audiovisuellt material kommer till stånd. Samverkan bör särskilt ske med Riksarkivet, Svenska Filminstitutet, Institutet för språk och folkminnen samt Musikverket som redan har uppdrag och digitaliseringsverksamheter för audiovisuella material.

Svenska Filminstitutet, som har samlad kompetens och teknik för professionell filmarkivering och filmrestaurering, ges nationellt ansvar för bevarande av analoga mediabärare för film.

Audiovisuella material som film och ljudinspelningar speglar vår moderna historia genom både dokumentation, fiktion, musik och konstfilm. De samlingar som förvaltas av Digisams medverkande myndigheter och institutioner ställer speciella tekniska krav på både fysiskt bevarande och digitalisering. Samlingarna är omfattande men spridda på många händer. För de flesta myndigheter och institutioner är det omöjligt att på egen hand hålla den kompetens och utrustning som krävs för en professionell förvaltning. Dessutom finns för en del av materialen, t.ex. magnetband, ett begränsat tidsspann eftersom de inte förväntas hålla längre än högst tio till femton år till.

Digisam valde därför att 2014 tillsätta en särskild arbetsgrupp som under ett drygt år fördjupat sig i området och sammanställt sina diskussioner och förslag i Rapport från Digisams arbetsgrupp för audiovisuella arkivsamlingar .

Det som framför allt skiljer audiovisuella material från andra samlingar är att de löper högre risk att gå förlorade av rent tekniska skäl. I synnerhet magnetband, som ljudkassetter och videoband, har kort livslängd och om de inte omgående digitaliseras kommer stora mängder information att gå förlorad.

Situationen försvåras av att ingen myndighet har ett övergripande ansvar för området och att många aktörer är inblandade. Flera myndigheter och institutioner som i praktiken förvaltar AV-material saknar dessutom såväl resurser som formella uppdrag på området. Riksarkivets föreskrifter2013:2 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd för analoga ljud- och videoupptagningar, 2009:2 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om tekniska krav för elektroniska handlingar(upptagningar för automatiserad behandling) samt 2009:1, Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling). täcker inte heller behoven som finns för detta område.

Regeringen har tidigare initierat flera riktade satsningar på filmområdet, bl.a. genom att 2003 inrätta Filmarkivet i Grängesberg (sedan 2011 under KB) och 2014 avsätta särskilda medel för Digitaliseringen av det svenska filmarvet på SFI. För andra segment av det breda AV-området ser det magrare ut. Bland tidigare, mer övergripande, initiativ på AV-området kan nämnas riktade insatser i samband med arbetsmarknadssatsningar som Sesam och Access.

År 2008 genomförde ABM-centrum en kartläggning av audiovisuella material, som fortfarande är i viss mån giltig. Sedan dess har de organisatoriska förutsättningarna dock förändrats, bl.a. genom att Statens ljud och bildarkiv (SLBA) införlivades i KB 2009 och Musikverket instiftades som ny myndighet 2011.

15.1 Arbetsgruppen för AV-material

Sex av Digisams medverkande myndigheter och institutioner var representerade i arbetsgruppen, som även förstärktes med representanter för några centrala aktörer utanför den statliga kretsen (se bilaga 3, Arbetsgrupper och nätverk). Arbetsgruppens övergripande uppgift var att arbeta fram förslag med syftet att minska risken att värdefull kulturarvsinformation i form av ljud och rörlig bild går förlorad. Förslagen skulle bidra till effektivt resursutnyttjande inom det statliga kulturarvsområdet samt ökad tillgänglighet till audiovisuella samlingar.

Gruppen identifierade fem centra för kompetens och teknik: KB, Riksarkivet, SFI, ISOF samt Musikverket. Dessa bedöms alla ha grundläggande förutsättningar för att i samverkan och med förtydligade uppdrag och utökade resurser ta ett större ansvar på AV-området. Det är viktigt att beakta behoven även hos övriga berörda myndigheter och institutioner, men också hos andra större aktörer utanför den rent statliga kretsen så som Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Centrum för näringslivshistoria, Stiftelsen Filmform, TAM-arkiv och public service bolagen.

Arbetsgruppens diskussioner synliggjorde behovet av en pilotstudie för att operativt testa en produktionslina för AV-material, som på lite längre sikt skulle kunna fungera för mer storskaliga insatser. KB kan genom Filmarkivet i Grängesberg presentera en miljö och en modell som fungerar för film, och som har förutsättningar att stegvis byggas ut även för andra materialkategorier.

På arbetsgruppens förslag, och i samverkan mellan KB och Riksarkivet har Digisam därför initierat en pilotverksamhet med syfte att sätta upp, testa och vidareutveckla en produktionslinje med processflöden - urval, bildfångst, kvalitet, metadata och tillgängliggörande - för digitalisering av audiovisuellt material. Landsarkivet i Lund bidrar med ett litet urval film på filmbas, och processerna dokumenteras noga. Piloten följer Digisams Vägledande principer för arbete med digitalt kulturarv. Den utgår från befintlig insamlings- och digitaliseringsverksamhet vid Filmarkivet, som uppfyller alla kriterier för att kunna fungera som en samlad ABM-resurs för digitalisering av audiovisuella samlingar. Filmarkivet har idag ändamålsenliga lokaler, teknik och teknisk kompetens, men högst begränsad kapacitet. För att kunna dra maximal nytta av denna resurs krävs en förstärkning av verksamheten.

16 Nationella riktlinjer för digital informationshantering